Egocentrisk: självupptagen eller något mer?

Egocentrisk beskriver en person som ser världen utifrån sitt eget perspektiv och har svårt att kliva ur det. Ordet kommer från psykologen Jean Piaget, som använde det om barn i förskoleåldern. Ett litet barn tror att om det själv gillar choklad, så gillar alla choklad. Det saknar ännu förmågan att föreställa sig att andra tänker och känner annorlunda.

Hos vuxna blir samma mönster ett drag, inte ett utvecklingsstadium. En egocentrisk vuxen kan mycket väl förstå att andra har egna behov, men prioriterar dem sällan spontant. Det viktiga att förstå: egocentrism är en gradfråga, inte en diagnos. Vi är alla mer självupptagna när vi är stressade, sjuka eller nyförälskade. Det blir ett problem först när mönstret är stabilt och andra runt omkring börjar krympa för att ge plats.

Egocentrisk och narcissistisk används ofta som synonymer. De är det inte. Egocentrism handlar om ett smalt perspektiv: personen glömmer bort att andra finns med sina egna inre liv. Det finns sällan något illvilligt i det. En egocentrisk person kan bli genuint ledsen när du påpekar att de sårat dig, för de såg det helt enkelt inte.

Narcissism är en tyngre historia. Där finns ett behov av att vara överlägsen, en känslighet för kritik som kan slå över i ilska, och en villighet att använda andra som medel. Narcissistisk personlighetsstörning är dessutom en klinisk diagnos med tydliga kriterier, medan egocentrisk bara är en vardagsbeskrivning. En enkel tumregel: den egocentriska ser inte dig. Den narcissistiska ser dig, men ställer sig ändå först. Skillnaden avgör hur mycket du realistiskt kan förvänta dig att relationen förändras.

Några återkommande signaler: samtalet dras tillbaka till personen själv oavsett var det började. De avbryter för att komma till sin egen poäng. De frågar sällan hur du mår, och när de gör det lyssnar de inte riktigt på svaret. Din framgång får en märkbart svalare mottagning än deras egen.

Fler tecken: de har svårt att be om ursäkt utan att lägga till ett men. De tolkar oenighet som att du är orättvis mot dem. Praktiska tjänster går nästan alltid åt ett håll. Och de blir förvånade, ibland uppriktigt, när du säger att du känt dig förbisedd. Ett enstaka tecken betyder ingenting. Alla har dåliga dagar. Titta efter mönstret över tid och över flera relationer, inte efter en enskild episod.

Bakom självupptaget beteende ligger sällan enkel elakhet. En vanlig väg är barndom där barnet antingen sattes på piedestal eller tvärtom fick kämpa hårt för minsta uppmärksamhet. Båda lär barnet samma läxa: du måste hålla fokus på dig själv för att bli sedd.

Andra faktorer spelar in. Osäkerhet gör att man vänder blicken inåt och missar andra. Kronisk stress krymper vår förmåga att ta andras perspektiv, det är väl belagt att psykisk belastning gör oss mer självcentrerade. Och kultur och miljö räknas: den som länge belönats för att synas och ta plats, till exempel i vissa yrken, tränar bort vanan att fråga. Det ursäktar inte beteendet, men det förklarar det, och förklaringen är din nyckel till att bemöta det utan att bli lika hård tillbaka.

Hemma och bland vänner: sluta konkurrera om taltid, det fungerar aldrig. Be i stället rakt om det du vill ha. En mening som Jag skulle vilja berätta klart om min dag, får jag det? gör det osynliga synligt. Var konkret när du sätter en gräns, och gör det i lugnt läge, inte mitt i ett gräl. Sänk samtidigt förväntan: en djupt egocentrisk person kommer troligen inte att förvandlas. Fråga dig hur mycket du orkar investera och vad du får tillbaka.

På jobbet: gör dig svår att förbise genom att dokumentera. Skriv ner vem som gjorde vad, håll det sakligt och skriftligt. Knyt dina behov till deras mål, för en egocentrisk kollega lyssnar bäst när du visar vad de vinner på att samarbeta. Undvik att ta det personligt i stunden, det är oftast ett mönster som drabbar alla runt personen, inte ett angrepp mot just dig.

Och sist, vänd blicken mot dig själv en gång ibland. Vi ser lättast egocentrism hos andra. Att då och då fråga någon nära hur du själv är att prata med är den billigaste försäkringen mot att bli det du irriterar dig på.