MBTI vs Big Five: vilken personlighetsmodell ska du lita på?
Om du någon gång tagit ett personlighetstest har du förmodligen mött antingen MBTI, som ger dig en fyrbokstavskod som INFJ eller ESTP, eller Big Five, som ger dig poäng på fem breda egenskaper. De mäter delvis samma saker, men de bygger på helt olika idéer om hur personlighet fungerar. Den ena delar in dig i en typ. Den andra placerar dig på ett antal glidande skalor.
Frågan är inte bara vilken som är roligast att ta. Den är vilken du faktiskt kan lita på när du vill förstå dig själv, förklara ett beteende eller fatta ett beslut. Här går vi igenom hur de skiljer sig, vad forskningen säger om var och en, och när den ena är mer användbar än den andra.
Typer mot skalor: två sätt att beskriva en människa
MBTI, Myers-Briggs Type Indicator, bygger på Carl Jungs idéer och delar in personligheten i fyra motsatspar: introversion mot extraversion, sinnesförnimmelse mot intuition, tänkande mot kännande, och bedömning mot uppfattning. Du hamnar på en av två sidor i varje par, och resultatet blir en av 16 typer. Poängen är kategorisk. Du är antingen en tänkare eller en kännare, aldrig något mittemellan.
Big Five, ibland kallad femfaktormodellen eller OCEAN, gör tvärtom. Den mäter fem breda dimensioner: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Varje egenskap är en skala där du hamnar någonstans mellan lågt och högt, och de flesta människor landar nära mitten. Ingen egenskap är bättre än den andra, och du får ingen etikett, bara en profil.
Skillnaden spelar roll i praktiken. En typmodell säger att två personer med samma bokstavskod är lika, även om den ena ligger precis på gränsen och den andra långt ute i kanten. En skalmodell fångar den nyansen. Verkligheten ser mer ut som skalor än som lådor, vilket är en av huvudanledningarna till att forskare föredrar Big Five.
Vad forskningen säger
Big Five har starkt stöd i forskningen. Modellen växte fram ur decennier av studier där man analyserade hur människor faktiskt beskriver sig själva och varandra, och de fem faktorerna dyker upp om och om igen i olika språk och kulturer. Egenskaperna är rimligt stabila över tid, delvis ärftliga, och de förutsäger sådant som studieresultat, arbetsprestation och hälsa. Samvetsgrannhet är till exempel en av de mest tillförlitliga förutsägarna för hur någon presterar på jobbet.
MBTI klarar sig sämre i granskningen. Ett återkommande problem är test-retest-reliabilitet: en stor andel personer får en annan typ om de gör om testet några veckor senare, ofta för att de ligger nära mitten på en eller flera dimensioner. Själva antagandet att egenskaper är tudelade håller heller inte. När man mäter dem visar de sig vara jämnt fördelade skalor utan naturlig gräns i mitten. Därför används MBTI sällan i seriös forskning, och de flesta personlighetspsykologer betraktar det som ett underhållande verktyg snarare än ett mätinstrument.
Det betyder inte att allt i MBTI är fel. Flera av dess dimensioner överlappar med Big Five. Introversion mot extraversion motsvarar i stort sett Big Fives extraversion, och intuition mot sinnesförnimmelse ligger nära öppenhet. Kärnan i det MBTI mäter är alltså inte påhittad, men sättet den paketerar resultatet på är där den tappar precision.
Styrkor och svagheter med var och en
MBTI:s stora styrka är att den är lätt att ta till sig. En fyrbokstavstyp är enkel att komma ihåg, känns personlig och ger ett gemensamt språk i ett team eller en relation. Många upplever också att en typbeskrivning hjälper dem att sätta ord på sig själva. Svagheten är att samma enkelhet döljer verkligheten. Den suddar ut skillnader inom en typ, skapar en falsk känsla av att människor kommer i 16 sorter, och riskerar att bli en etikett du fastnar i eller ursäktar dig bakom.
Big Fives styrka är att den är precis och väl underbyggd. Den ger en nyanserad bild, låter dig ligga var som helst på varje skala och håller för vetenskaplig prövning. Svagheten är att den är mindre catchig. Fem poäng på abstrakta egenskaper fastnar inte lika lätt som ett kort ord, och namnet neuroticism kan låta mer dömande än det är, eftersom det egentligen bara beskriver benägenhet för negativa känslor.
När du har nytta av vilken
Vill du ha en tillförlitlig bild av din personlighet, jämföra dig med andra över tid eller använda resultatet för något som faktiskt betyder något, som att förstå hur du reagerar under stress eller vad som driver dig i arbetet, är Big Five det säkrare valet. Det är också den modell du bör luta dig mot om du läser om forskning på personlighet, eftersom det är den forskarna använder.
MBTI kan ändå fylla en funktion. Som ingång till att prata om personlighet, som ett gemensamt språk i en grupp eller helt enkelt som ett sätt att reflektera över dig själv fungerar den fint, så länge du minns vad den är. Ta typen som en startpunkt för samtal, inte som en dom över vem du är. Problemen uppstår först när MBTI används för att fatta beslut den inte är byggd för, till exempel vid rekrytering, där dess svaga tillförlitlighet gör den olämplig.
Så väljer du klokt
Du behöver inte välja bort den ena helt. Tänk på MBTI som en lättillgänglig introduktion och på Big Five som det seriösa mätinstrumentet. Om du bara vill ha ett verktyg att lita på, ta ett Big Five-test och läs din profil som fem skalor snarare än som ett facit.
Oavsett modell är den viktigaste vanan att hålla resultatet löst. Personlighet är verklig och rimligt stabil, men inget test fångar hela dig, och ingen bokstavskod eller poäng bör bli en bur. Använd testet för att förstå tendenser, inte för att låsa fast vem du kan vara.
Kort sagt: Lita på Big Five när det gäller, använd MBTI som ett samtal, och låt aldrig ett test bli en bur.
Vilken typ är du?
Gör personlighetstestet på fem minuter och få din typ, dina styrkor och dina fallgropar.
Gör testet