Vad är MBTI? En introduktion till de 16 personlighetstyperna

Grunden lades av den schweiziske psykiatern Carl Jung, som i boken "Psykologiska typer" (1921) beskrev hur människor skiljer sig åt i hur de riktar sin uppmärksamhet och bearbetar intryck. Jung introducerade begreppen introversion och extraversion samt fyra psykiska funktioner: tänkande, känsla, sinnesförnimmelse och intuition.

Två amerikaner, Katharine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers, byggde vidare på Jungs idéer och omvandlade dem till ett praktiskt frågeformulär. Arbetet tog fart under 1940-talet, delvis med ambitionen att hjälpa människor hitta arbete som passade deras läggning. Varken Briggs eller Myers var utbildade psykologer, vilket kritiker ofta lyfter fram. Samtidigt har verktyget de skapade fått ett enormt genomslag och används fortfarande av företag, coacher och privatpersoner världen över.

MBTI bygger på fyra par av motsatta preferenser. För varje par lutar du enligt modellen åt det ena eller andra hållet, och det är kombinationen som ger din typ.

Det första paret är Extraversion (E) mot Introversion (I), som handlar om var du hämtar energi: från omvärlden och samspel med andra, eller från din inre värld och ensamtid. Det andra är Sensing (S) mot Intuition (N), som beskriver hur du tar in information: genom konkreta fakta och det du kan uppfatta med sinnena, eller genom mönster, samband och möjligheter. Det tredje är Thinking (T) mot Feeling (F), som gäller hur du fattar beslut: utifrån logik och principer, eller utifrån värderingar och hänsyn till människor. Det fjärde är Judging (J) mot Perceiving (P), som beskriver hur du förhåller dig till omvärlden: strukturerat och planerande, eller flexibelt och öppet för det som dyker upp.

Viktigt att förstå är att en preferens inte betyder att du saknar den andra sidan. En introvert person kan vara utåtriktad i rätt sammanhang. Preferensen anger bara vilket håll du lutar åt när du får välja fritt.

Eftersom det finns fyra dimensioner med två möjliga utfall vardera blir det 2 x 2 x 2 x 2, alltså 16 möjliga kombinationer. Varje typ skrivs som en fyrställig kod med en bokstav från varje par, till exempel ISTJ, ENFP eller INTP.

Koden fungerar som en snabb sammanfattning. En ISFJ är enligt modellen introvert, faktaorienterad, känslostyrd i beslut och strukturerad, medan en ENTP är utåtriktad, mönstersökande, logisk och flexibel. Varje typ brukar beskrivas med en samlad profil över typiska styrkor, drivkrafter och sätt att arbeta.

Tänk på koden som ett utgångsläge snarare än en fullständig beskrivning. Två personer med samma fyra bokstäver kan vara mycket olika, eftersom kod och verklighet aldrig är exakt samma sak. Typen pekar ut en tendens, inte en mall som alla inom gruppen följer.

MBTI:s största styrka är att det ger ett gemensamt språk för att prata om skillnader. När ett team upptäcker att en kollega föredrar noggrann planering medan en annan trivs med att improvisera blir det lättare att förstå varandra utan att tolka olikheten som ovilja. Många upplever att modellen sätter ord på sådant de känt men inte kunnat formulera.

Som verktyg för självreflektion kan MBTI vara en bra ingång. Det kan hjälpa dig att fundera över hur du helst arbetar, var du hämtar energi och vilka situationer som tömmer dig. Använt så, som utgångspunkt för samtal och eftertanke, fyller det en rimlig funktion. Det bästa värdet uppstår när resultatet väcker frågor du utforskar vidare, inte när det får sista ordet.

Här är det viktigt att vara ärlig. MBTI har återkommande fått kritik från forskare, och du bör känna till bristerna innan du lägger för stor vikt vid din typ. En central invändning är att modellen delar in människor i antingen eller, trots att de flesta personlighetsdrag är jämnt fördelade längs en skala. Många hamnar nära mitten på en dimension, och en liten skillnad i svaren kan då tippa dig från det ena hållet till det andra.

Det leder till ett känt problem med tillförlitlighet: en betydande andel som gör om testet efter några veckor får en annan typ. Forskare pekar också på att de fyra dimensionerna delvis överlappar och att modellen bara fångar en del av det som andra ramverk, som femfaktormodellen, mäter. Femfaktormodellen anses av många forskare vara bättre vetenskapligt underbyggd.

Praktiskt betyder det att MBTI inte bör användas för att avgöra vem som ska anställas, befordras eller sättas i ett visst team. Din typ förutsäger inte hur bra du blir på ett jobb. Var också vaksam på att typbeskrivningar ofta är så allmänt hållna att nästan vem som helst känner igen sig, ett fenomen som kallas Barnumeffekten. Se MBTI som en tankeväckare, inte som en dom över vem du är eller vad du kan bli.